Ni vet känslan

När någon säger att man sagt något dumt, men verkligen inte sagt dem orden.

Det hände mig i helgen. Jag sa till en tjej på ett liiiitet otrevligt sätt en sak. Då blev det en höna av en fjäder.

Jag skulle tydligen sagt något elakt om en människa som jag tycker väldigt mycket om och har full respekt för.

Och känslan att se till, att hon ska tro på mig och inte "hönan". Man blir så arg och ledsen på samma gång.

Men idag tror jag att hon förstod att jag talar sanning, det känns som en klump lossnat.

Ni vet när man sitter i ring och en börjar viska i ens öra och när man kommit fram till 10:de personen så blev Hallon en kalkon. Tadaaaaa vilket hokus pockus det kan bli.

Så till er som hör fjäder och säger höna, tänk till för det kan bli väldigt fel.  

Jag är glad att jag har människor som jag kan prata med och tror på mig. 

Till er TACK ni är bäst.

Jag har kommit på en sak, att vara tonåring är ett tufft jobb ibland.

Pappa är ute och reser, jag smörar för mamma att vika tvätt. Mamma pratar allvar med lillebror som busar i skolan (jag skrattar ihjäl mig) och nu blir det film i soffan. 

För imorgon är det SOVMORGON tjohooo.